Hmm....
Okej jag vet inte hur jag ska börja, men jag kan börja med att säga att jag är förvirrad just nu... Vart står jag, vart står du? Jag hatar att jag känner mig förvirrad, ni vet den här känslan som man får ibland... Man vet inte vart man är eller vart man står... Man vet inte vart den personen står eller vart den personen är... Hur tänker han? Tänker han som mig? Får han också ett leende på läpparna när man tänker på
mig? Blir han också lika glad när han får sms av mig, så glad som jag blir när jag får det av honom? Precis, exakt den känslan, de frågorna och denna tanke snurrar i mitt huvud just nu. Hur blir det sen? Kommer det bli nått, eller är det här något tillfälligt? Tanken gör
mig osäker. Men jag måste också tänka lite positivt och tänka på det som händer just nu... Jag ler och jag är glad. Det viktigaste för mig och vad jag tycker meningen med livet är, är att var lycklig och glad. Jag är det nu, men min fråga är, hur länge kommer detta att vara? Är du också som alla andra som ger hopp och gör mig lycklig för stunden? Jag hoppas inte det...
Okej detta blev ett väldigt personligt inlägg, borde jag skriva det i min privat blogg...? Äh...
